Göteborgsvarvet 2025

18 maj 2025

Nu är det "dag efter" och ja, benen värker, speciellt höfter och ljumske. Det är inte konstig för det är där jag har haft problem det senaste året. Nu ska jag inte använda det och och att jag faktiskt ramlade och slog halvt ihjäl mig och varit sjuk de senaste tre veckorna som någon ursäkt för att det inte gick helt som jag ville, för på det stora hela är jag nöjd med loppet även om tiden kunde blivit bättre.

Skadad och sjuk

Som sagt. Jag har det senaste året brottats med att jag har en skada i ljumske och höft som har satt käppar i hjulet på min träning, jag har inte kunnat springa så långt som jag har velat. Jag har fått ett par diagnoser på höft och ljumske. Trokanterbursit, Osteitis pubis och CAM-förändring på vänster höft. Jag vet dessa latinska ord säger inte så mycket men jag kan säga så mycket att det gör ont, och ibland har jag haft svårt att få mig benet om jag har suttit för stilla och för länge, och även efter hårda löppass.

Bättre tid

Självklart ville jag att tiden skulle vara bättre. Redan när jag anmälde mig till "Varvet" förra våren hade jag som mål att komma in under 2 timmar, men nu blev det inte så, Jag var närmare 2,5 timmar än de 2 jag siktat på. Tiden blev 2:25:54 för att vara exakt. Är jag nöjd? Nej. Till viss del lägger jag skulden på mig själv men jag vill även ge en känga till arrangemanget i sig.

Dåligt banupplägg

Jag låg i startgrupp 15 som tydligen var den största och med flest människor. Det och att det på sina ställen inte var brett nog att få ett flyt gjorde att det på dessa ställen antingen stannade upp eller att man fick hålla tillbaka gjorde att man inte kunde springa på som man ville. Nu är jag på inga sett elit, men man vill ju göra sitt bästa för att få en så bra tid som möjligt. Så att bli tillbaka hållen av banan känns så där.

Men när vi ändå är inne på det. Du, du stannar eller börjar att gå mitt i banan utan att dig till höger, vad tänker du med? Ska det vara så svårt att först ta sig så långt till höger som möjligt innan du stannar eller går? Nej, skärpning! Tänk på din medlöpare.

Det stora hela

Jag ska inte bara kritisera. På det stora hela är jag nöjd. Det var roligt och stämningen var på topp runt hela banan, förutom vid Frihamnen som vanligt, tråkigaste delen av sträckan även om Smyrnakyrkan gjorde ett bra i att peppa.

Jag är nöjd med att jag klarade springa runt hela banan och inte behöva gå, om det beror på det jag tidigare nämnt eller om jag hade en bra tempostrategi det står skrivet i stjärnorna.

Kommer jag att ställa upp igen? Sälvklart! Vi ses nästa år

Och då jävlar!

Daniel Artfors

Lastbilschaufför till vardags, nörd när det gäller fri- och öppen programvara, fri- och öppet internet, mat och löpning. Att springer en mil eller femtio är bland det naturligaste man kan göra.